Dessa ornitologer, forskare, naturvetenskapliga illustratörer och konstnärer var födda i Haminanlaks nära Kuopio i Finland. I Stockholm i augusti 1828 påbörjade Magnus och Wilhelm von Wright bildverket Svenska Foglar, finansierat av greve Nils Bonde. Detta ornitologiska verk blev klart 1838 och ar en en samling pa178 litografier.   Related Paintings of broderna von wrights :. | magnus von wright | blabake | interior fran verkstaden pa marieberg | tva ormurakar | svartvit flugsnappare i ungfagelsdrakt |
Related Artists:
KEIRINCKX, Alexander
Flemish painter (b. 1600, Antwerpen, d. 1652, Amsterdam). Flemish painter. He was the son of Matthijs Keirinckx and Anna Masson. In 1619 he became a master in Antwerp's Guild of St Luke, he married Clara Matthausen on 18 June 1622, and in 1624 he took on Artus Verhoeven as an apprentice. From 1636 onwards he is regularly recorded in Amsterdam, where he was registered as a citizen in the year of his death. He visited Great Britain, possibly in 1625 (Walpole mentions two signed and dated drawings of London views from this year) and definitely in 1640-41, when he undertook commissions from King Charles I to paint views of royal castles and palaces.
Frederic Auguste Bartholdi
French Sculptor, 1834-1904,was a French sculptor. He is also known as Amilcar Hasenfratz, a pseudonym used for his paintings of Egyptian subjects, apparently because of concern that his work in another medium would distract from his sculpture. Born in Colmar, Alsace, Bartholdi went to Paris to further his studies in architecture as well as painting. Then he made a long trip to Egypt and Yemen, where he heard about the Suez project. He came back to his native city to become an architect. Bartholdi was a freemason, he was initiated on October 14, 1875 in the lodge LeAlsace-Lorraine, Grand Orient of France.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.